Valet är redan avgjort

Ganska ful men ruggigt bra. NAD kör hårt på enkelhet och har inte så mycket lull-lull. Foto: NAD

En otroligt skön känsla av lugn infinner sig så smått. Hemmabiovalet 2010 är avgjort och det hejdlösa nattliga surfandet på prylsajter och tillverkarhemsidor kan äntligen få ett slut.

Här finns det in- och utgångar så det står härliga till. Foto: NAD

Jag velade in i det sista, men nu står det klart att det är kanadensisk-engelska NAD som får förmånen att agera hemmabio och stereosystem hos mig under de närmaste åren. Surroundförstärkaren T747 är helt otroligt mångsidig och klarar med lätthet av framtida uppgraderingar av högtalarsystemet.

Dvd-spelare känns ju urbota dumt att inhandla nuförtiden och därför blir det blu-rayspelaren T557 som faktiskt också klarar av att spela cd-skivor hyfsat bra. Kanske blir det ändå en separat cd-spelare tids nog.

Så varför köpte jag inte Harman Kardon, med världens läckraste användargränssnitt och design, jag som är Apple-fantast? För att de inte har rätt kräm i ljudet för mina Jamo-högtalare. Och för att HK:s blu-rayspelare är dyr men inte särskilt bra.

Anrika Marantz fick också nobben – helt enkelt för att det är för dyrt. För det priset vill jag ha en bättre fjärrkontroll och ett snyggare menysystem. Men ljudet var bra.

Mina Jamo-högtalare får fortsatt förtroende. Med ny kabel borde de små kuberna få nytt liv. Foto: Jamo

NAD har aldrig gjort sig kända för att sälja snyggt designade hemmabioprylar. Förstärkaren ser närmast sovjetisk ut och blu-rayspelaren är inte mycket bättre. Men ljudet är trots allt viktigast och där knäpper den konkurrenterna på näsan. Och menysystemet är helt okej. Mest kräm och läcker diskantsnärt för pengarna står NAD för.

Så nu kryper jag snart omkring bakom tv-hyllan igen och skalar högtalarkabel tills fingrarna blöder. Bring it on!