När bilarna rör sig med en medelhastighet på 1 mph i New York City krävs andra sätt att transportera sig. Cykelbuden trampar som aldrig förr och här är en dokumentär som beskriver vardagen för en bike messenger.

Foto: Adam Jackson/Creative Commons/Flickr.

Årets upplaga av World Music Conference och Ultra Music Festival i Miami har precis avslutats. Det bästa med de dubbla festivalerna är förstås musiken: det släpps mycket nytt och världens bästa dj:s är på plats. Men man ska också komma ihåg att detta är Miami – USA från sin sämsta sida – där 150 000 svettiga amerikaner samlats för att dricka blaskig öl och dansa till Tiesto i en vit tanktop.

Här är det bästa jag lyckats hitta från den 14:e upplagan av festivalerna.

Kraftwerk

Groove Armada

Carl Cox och Fatboy Slim

Joris Voorn

Netsky & High Contrast

Ännu mer finns hos Nighttunes.

Efter en viss tur till Saltsjöbaden har debatten om klasshat varit mer intensiv än någingin tidigare. Ett typiskt hatobjekt för den inbitne rödluvan är förstås en ny bil. Som ekonomisk investering finns det förmodligen inget annat som är mer korkat att satsa pengar i än en ny bil. Om du tycker din laptop från 2004 tappade i värde snabbt är det ingenting mot en fabriksny personbil. Bilhandlaren är kapitalismens högborg.

Men tack vare miljöbilsstämplar, elbilar och hybrider har trots allt några vänsterkantsextremer insett att alla bilar kanske inte är djävulens påfund. Det finns undantag. Tyvärr är den förändringen snabbt på väg att försvinna – tack vare elbakluckan.

Den elektriskt styrda bakluckan ska enligt biltillverkarna göra livet lite enklare för den stressade och med matkassar tugnt lastade familjeföräldern. Med ett karaktäristiskt surrande hissar den långsamt upp bakluckan, för att sedan stängas med ett knapptryck.

Elbakluckan är inget ovanligt tillval på nya bilar. Den här typen av småfinesser kanske inte är helt nödvändigt, men om priset inte är alltför högt är det ändå många som tänker att ”kanske blir mitt liv lite bättre med den där elbakluckan”.

För någon vecka sedan körde jag en Opel-kombi – eller Opel Insignia Sports Tourer på marknadsföringsspråk. När jag mötte upp kompisarna inför vår utflykt och öppnade elbakluckan för att lasta i väskor och annan bråte tittade vännerna storögt på medan den surrande elmotorn tog hand om öppningen. Och att luckan kunde stängas med ett knapptryck var minst lika uppseendeväckande. Att något så simpelt som en surrande baklucka skulle framkalla sådan uppståndelse hade jag ingen aning om. ”Wow, coolt!”

I andra änden av skalan finns folk som nästan faller i skratt över funktionen. ”Vad ska det vara bra för? Jag kan väl öppna luckjäveln själv?” Med avsmak i blicken tittar folk på medan luckan dras upp utan handhjälp. ”Fy fan vad onödigt.”

Idag finns ingen tydligare statusmarkör i bilvärlden än elbakluckan. 1980-talets gula strålkastarljus är borta, 1990-talets hype med cd-stereo istället för kassett är bortglömd, och mina gissningar om att den blaffiga radarenheten som styr den adaptiva farthållaren blir 2000-talets indikering på att här kommer minsann en person av vikt med hög årsinkomst kom på skam.

Det är istället elbakluckan som symboliserar välfärd. Den väljs av folk som har pengar att lägga på bekväma, men inte helt nödvändiga saker. På Ikea-parkeringen surrar snart elmotorerna i kapp medan luckorna långsamt hissas och sänks. Och bilgrannen glor storögt på i sin Volvo 850 från 1996 – utan elbaklucka.

Nästa steg blir förstås att inte ens behöva öppna elbakluckan med en knapp. Hos Volkswagen räcker det med en viftning med foten under bilen. Låt bakluckekriget på stormarknadsparkeringarna börja!

Nascar är en institution i den amerikanska kulturen som lockar tusentals och åter tusentals fans till en oval bana ute i ödemarken för att lyssna på V8-muller och dricka blaskig öl. Här är en dokumentär som försöker förklara galenskaperna…

Ett par år efter lanseringen av första generationen iPad kommer nu ”trean”. Apple har som bekant valt att ta bort sifferbeteckningen och kör helt enkelt med ”the new iPad”. Det verkar rätt logiskt att siffran försvinner – min dator heter ju inte MacBook Pro 5,5, även om det är den tekniska benämningen.

Flipp eller flopp?

Eftersom designen i princip lämnats orörd handlar resten om uppdateringarna om ny teknik under skalet. Snabbare processor, skarpare skärm och 4G-anslutning för USA-kunderna. Så vad klagar folk på? Jag har hört klagomål på det mesta från missnöjda Appleanhängare som förväntade sig mer.

Men problemet ligger inte i att iPad 3 inte lever upp till förväntningarna. Problemet är att förväntningarna är så extremt högt ställda så fort Apple skickar ut en inbjudan till ett pressevent. En keynote är helig för varje Applefantast. Det ska vara tyst och släckt, och sedan sitter man och följer nyhetsflödet i detalj för att inte missa någon viktig detalj. Allt Apple presenterar ska förändra världen – annars är det fiaskovarning.

Detta håller ju naturligtvis inte i längden. Inget företag kan vända upp-och-ned på prylvärlden flera gånger om året. För att Apple ska öka intäkterna räcker det ibland alldeles utmärkt med en finputsning av produktlinjen.

Och iPad 3 fick ju en riktigt bra finputsning. Alla brister som fanns hos tvåan har rättats till. Retina Display är ett måste medan 4G-anslutning är oviktigt eftersom WiFi-modellen är den enda som är vara aktuell för normalt funtade människor.

Trean blir förmodligen den första iPaden som jag väljer att lägga pengar på att köpa. Bättre betyg går inte att få.

På Plymouth University finns den antika föregångaren till dagens digitala tidningsmakeri fortfarande kvar.

När man beväpnar sig med kamera kommer det fram en del läckra former som man annars inte hade sett. Här är två skolor i Sundsvall som är ganska funkisinspirerade. Mer kommer senare!

Så varför ägnar jag så mycket tid – både på fritid och arbetstid – åt bilar? Klicka igång filmen ovan i hd-upplösning så märker du snart varför. Ett gäng amerikanska och brittiska motorjournalister har gått ihop och startat Drive, en ny tv-kanal för oss bilnördar på Youtube.

Här är det Chris Harris på supersnygga tidningen Evo som gasar runt i sin egen Porsche 911 GT3 RS en kylig höstdag innan den ska ställas undan för vintern. Detta är 4,0-versionen, den allra sista versionen av generation 997 som varit med oss sedan 2004 och nu ersätts med nya 991. Lyssna på ljudet och njut!

Ibland släpps bilar som ger ifrån sig ett tydligt buzz i bilbranschen. BMW:s nya illbatting, 1-serie M Coupé, är en riktig snackis just nu. I Valencia-orange är den snabbare än storebror M3 runt Hockenheim, enligt tyska Sport Auto, och med turboladdad rak sexa på 340 hk flänger den omkring som en fluga på kokain i böjarna.

Att BMW-puristerna klagar över att bilen är turboladdad är nonsens. Ingen kan turboladda en bil som BMW – och dessutom är det bara att inse faktum: downsizing och koldioxid är modeord som inte kommer försvinna än på ett tag. Vissa M-nördar tycker inte turboladdning hör en sportbil till, men det gör det visst. 4,4-liters-V8:an i 650i har också dubbla turbo men det känns över huvud taget inte. Det enda som känns är en maffig kraftvåg ända från tomgång och uppåt, och på köpet är den oändligt mycket mer effektiv med bränslet jämfört med sin föregångare.

Så märkesnördarna kan ta sig upp ur skyttevärnen där de försöker försvara sugmotorn. Den är dödsdömd och kommer aldrig tillbaka – tack och lov.