En bil för varje arsle

”Det finns en bil för varje arsle” skaldade en mycket omtyckt motorjournalist – även om språkbruket inte är typiskt för en ordtrollare.

Trots min respekt för mannen i fråga har jag alltid avfärdat uttrycket som totalt dravel. Det kan helt enkelt inte finnas en vettig levande varelse på denna jord som ser en Toyota Auris och tänker ”en sån får det bli”. Det verkar som att jag, för första gången sedan 1994, hade fel.

Uppenbarligen är världen full av dravelnötter med sågspånshjärnor eftersom jag bara idag har siktat tre stycken, utan någon skam i kroppen framförandes deras japanska sorgebud på hjul.

Kombi? Coupé? Suv? Ingen vet riktigt vad BMW X6 är. Foto: BMW

Även jag som inte jublar vid åsynen av ett bokföringsprogram förstår att om ett stort bilföretag lanserar en ny bil, vilket kostar åtskilliga miljoner, måste det också finnas en efterfrågan. Om inte annat gör man som BMW med sin X6: man skapar efterfrågan.

Du kanske tycker att en kombiversion av den fräcka lilla Minin är totalt värdelös? Alla objektiva tester som publicerats avfärdar den som opraktisk och visst är den trång. Men försäljningen går galant.

Vissa avfärdar Fiat Multipla och Honda HR-V till de onödiga familjefraktarnas skara, enbart på grund av den ovanliga layouten med tre personer på varje stolsrad. Alls icke; den är perfekt för familjen med ett barn. Tre kompisar får plats där bak också.

Sävlig, sunkig och med spetsiga glasögon. Men ändå sålde Saab 9-5 bra. Foto: Saab

Gamlingen Saab 9-5 var länge tragiskt nog det flottaste ”made by Trolls” och de flesta med förståndet i behåll håller sig på betryggande avstånd från de anskrämliga Dame Edna-glasögonen den har i fronten. Onödig? Nope, 9-5:an är fortfarande förstahandsvalet för personer som kört slut på sin förra 9-5:a. Konstigt nog vill de bli utsatta för samma tortyr de utsatts för de senaste tio åren – i tio år till.

Volkswagen Touareg V10 TDI, en svindyr monster-suv med monstermotor och all tänkbar och otänkbar lyx men utan ett flott märke i grillen. Belysta och uppvärmda tröskelinlägg i din nya Folka? Javisst. Lyxig ljudanläggning i din ”bil för folket”? Självklart. Onödig? Forget it. Överraskande vanlig bland lantbrukare som uppskattar dragvikten och anonymiteten: ingen lägger märke till dig förrän du stiger ur. Då känner alla på lukten att du är lantbrukare.

I dagens bilvärld är det heller inte fråga om att beställa ”en stycken Volvo V70, tack”. Nu kan man göra bilen personlig så till den milda grad att den inte går att sälja tre år senare. Tillvalslistan för Amazonen sträckte sig sannolikt inte längre än till förkromad startvev (vilket jag antar användes vid tiden för Amazonens debut år 1783) och vinylklädsel. Nuförtiden ställs bilköparen inför en aldrig sinande tillvalslista med paket dit och utrustningskoder hit. Säljarnas levebröd sorterade i storleksordning är 1) service och 2) tillval och extrautrustning.

Volvo är ändå hyfsat beskedliga i sina tillvalslistor – i motsats till BMW, vilka jag gissar har en egen tillbehörsavdelning på ett flott kontor på Stureplan. Kontoret pryds säkert av en snygg receptionist och befolkas av drösvis med kostymförsedda 25-åringar med backslick och blåtandslur i örat. Deras enda uppgift är att hålla reda på paketen och tillvalen för nya BMW-bilar, för ingen mänslig varelse med vanligt hår kan utföra den uppgiften. Säljarna ute i bilhallarna däremot har inget hår, och nu vet jag varför: de har slitit av det i frustration över tillvalen.

Vad hände med tiden då det tog fem minuter att specificera sin Volvo? Kryssa i färg och sedan var det klart. Foto: Volvo

Jag menar allvar: köper du en ny 5-serie, och vill att den ska se lite sportigare ut, erbjuds du tre paketalternativ. Det enda du vill är att BMW ska klistra fast en annan frontspoiler men paketen kostar minst en halv ”hundring” och innehåller allt från mugghållare till tv-spel. 50 000 kronor för en spelkonsol – och allt du ville ha var den där fräcka sportbilslooken.

Men ta för guds skull inte bort paketet när du väl bestämt dig för det, för då försvinner den snygga gröna lacken också och du kan inte ha tonde rutor för då försvinner fyrhjulsdriften och mugghållarna men fälgarna är kvar så länge du inte kryssar i ”Dynamic Package” för då läggs sportchassit till och så tröttnar du och köper en Volvo istället och BMW-säljaren börjar rycka sitt näshår istället eftersom huvudet sedan länge är kalt.

Komfortstolarna gör BMW 5-serie till gubbil. Sportstolarna har motsatt effekt. Foto: BMW Malaysia

Med alla dessa optioner och alternativ vågar jag säga att det finns en bil för alla. Självklart kan samma bil också riktas till flera kunder – uppmärksamheten återigen mot tyskarna: en 5-serie med komfortstolar lockar 50-åriga golfande gubbar medan de tajta sportstolarna tilltalar den nyblivne familjefadern med tunn midja från löpträningen.

Den enda bil jag kan komma på som är totalt utan kundkrets är Seat. Helt enkelt för att ingen vill ha en.