Audi A5 Cabriolet: Trist tysk utan fantasi

Stilig, men tråkig. A5 Cabriolet levererar ingen spänning. Foto: Audi

Audis ingenjörer har gått lös med konservöppnare och vinkelslip på den redan läckra A5, och resultatet är både bedårande vackert och en ingenjörsmässig triumf. När inträdesbiljetten till cabrioletversionen av A5 är betald kan man njuta av gräsklipparsurr i surroundljud, saltstänk i ansiktet och doften av färsk komocka direkt från åkern – alla vitala delar av den svenska sommaren.

Foto: Audi

När man återvänt hem och låter det välskulpterade taket återvända till skyddande position medan karossen tickar sig kall och grilloset lägger sig som en dimma över sommarstugeområdet kan man fundera över varför man i hela friden betalt minst 354 400 kronor – och alldeles säkert en ”hundring” för tillvalen – för en så misslyckad bil.

Som alltid när det gäller Audi är allt i nya A5 Cabriolet så gott som perfekt. Taket sluter tätt, allt känns solitt och rejält, designen är högst närvarande men ändå böljande vacker oavsett om man åker öppet eller inte. Motorerna är både starka och snåla, och även om man kan ha åsikter om automatlådan Multitronic som finns för de billigare motoralternativen – konstruktionen är ungefär densamma som i Volvo-DAF:s fula ankunge ”Rem-Johan” från 1970-talet – måste man tillstå att ingenjörerna gjort ett sjutusan till jobb för att göra A5 Cabriolet till en fantastisk bil.

Problemet är utstrålningen. Alla som köper en cabriolet har inget emot att synas. De har inget emot att allt och lite till syns när de fläker upp sig längs med Storgatan en sommarkväll och alla kan se vad de har för underkläder. Det stämmer inte riktigt med Audis image som en underskattad premiumbil för förare som uppskattar ett strikt uppträdande.

Förare, eller snarare glidare, som gärna cruisar Storgatan ned till hamnen, parkerar osnyggt på en handikapplats och beställer en orange drink i stekarbaren kommer alltså inte trivas i en A5. Den är alldeles för perfekt, kall och okänslig. Inte tillräckligt bling. Den här målgruppen kommer istället välja en Mercedes E-klass cabriolet eller kanske en SLK med plåttak. En stjärna i fronten gör mycket för stekarfaktorn, och där har vi fenomenala glidarbilar med riktiga automatlådar, spinnande sexor under huven och en allmän ”mys-karaktär” som helt enkelt saknas i Audin.

Välgjort, men inte med den kassaskåpskänsla som erbjudits i exempelvis förra generationen A4. Foto: Audi

Tänk så här: vilken bil vill du helst krypa in i när det regnar; en aluminiumkall isvit Audi med stenhård sportfjädring, eller en mysig, varm Mercedes som omsluter dig i en kokong med tjock läderklädsel och tygmattor?

Men kanske är A5 precis vad svenska bilköpare gillar: diskret stil och högt teknikinnehåll. Att smälta in och aldrig ta över showen. Glidarpappan som längtar efter långa dagsetapper ned till Rivieran med sin brun-utan-soldoftande fru kommer trivas bättre med en Mercedes E-klass Cabriolet. Förare med bakåtvänd quattrokeps och eld i baken gör alltså bättre i att spendera besparingarna på en TT, om det absolut ska vara en Audi, eller ännu hellre en BMW 3-serie.

Valet av cabriolet blev plötsligt enklare trots att ännu en bil tillkommit i floran. Audin vill vara allt – men är inget.